Fan vad jag blir trött på människor som inte kan ge ett leende, som inte kan låta andra vara glada utan ska dra ner alla i pess-träsket, som verkligen försöker att dra ner stämningen. Känns som att det finns alldeles för mycket av sånt hos mig just nu. Jag vet inte varför jag bara sväljer det och tänker att det blir bättre imorrn, för det blir det ju inte. Vill man att nåt ska fungera så ser man ju till att det fungerar eller hur?