Just hemkommen från Parken Zoo, gapiga ungar (alla andras alltså), skräpiga gångar och taskig snabbmat...men med en ny kärlek. Jag vet inte riktigt varför jag fascineras så väldigt av kattdjur, men det gör jag. Det är något alldeles speciellt med ett majestätiskt lejon som bara glider förbi, helt omedveten om sin styrka och sin utstrålning, eller de rastlösa leoparderna med sina vackra fläckar....och de vita tigrarna som de hade förut kunde jag sitta och glo på i timmar. Så underbart vackra djur. Men de finns tyvärr inte kvar. Däremot hittade jag en ny kärlek i trädleoparden. Ser ut som en stor, gosig bengalkatt med en helt ljuvlig teckning. Skulle kunna betala tusenlappar för att få gå in och bara vara nära det där kattskrället, men...när vi stod och tittade på den slank den bara omkring och visade upp sig lite diskret och så jamade den...precis som en vanlig katt. Jag smälter som smör i solen och önskar man kunde ha en hemma.

Är taggad inför nästa vecka och Summersession på Engeltofta, hur underbart det än är med små bäsar och gapiga 8-åringar så ska det bli jättekul att för det första hänga med bror en hel dag men dessutom bara få vara jag (fjortis) en hel dag för mig själv =) grilla, dricka lite Zinclair och bara flamsa! Och skaka röven, det har jag längtat efter! Jättetråkigt bara att inte min kära Jo kunde följa med =( men det tar vi igen sen, eller hur bruden? Sen blev det inget Väddö tyvärr, också trist...men det blir fler gånger. Ska ta och återgå till soffan en snabbis sen blir det nog brottning i sänghalmen =D over and out!