Noomi Rapace är min nya DET-brud. Alltså, tjejen är bara görhet. Sån som jag skulle kunna ligga med till och med tror jag typ....har ju frikort just nu på någon som jag faktiskt har glömt bort vem det är, men jag vet att jag dissade Paul Walker för denna någon...? Ja, skitsamma, ska nog byta till Noomi iaf =) efter att ha sett Svinalängorna blev det ju inte sämre heller! Ola är en idiot.

Idag var jag och köpte hostmedicin. Jag brukar inte fundera så värst på vad saker kostar, men vafan...220 spänn för en flarra. Dessutom kommer det komma en räkning på 150 spänn från hälsocentralen för att jag ringde dit och bad dem skriva ut flarran. Jag har alltså pyntat 370 kr för en skvätt hostmedicin. Är inte det rätt dyrt?

Kan jag ha varit så beige så det var Robert Pattinson?

Så...nyår är på väg. Och med det snart en bäbis hoppas vi! =) väntar å väntar. Julen var i år alldeles ypperligt svenskt lagom. Vi firade dagen innan julafton och på julafton, sen blev vi sjuka. Och inte klagar jag för det! Mycket soffliggning och en hel del filmer har vi avverkat och det var något så fantastiskt skönt att inte ha något alls inbokat under juldagen eller annandagen. Hade vi haft lust hade man kunnat göra vadsomhelst men nu när jag blev sjuk var jag inte tvungen att ringa och avboka något utan kunde fisa i godan ro under mitt täcke. Nu när jag är på banan igen är Inge och Lilleman sjuka, just nu sitter jag själv uppe (kl är 20:16) för resten har feber eller är bara allmänt trötta.

Möjligtvis kan det vara Joaquin Phoenix, men nääää...det är ju old news?

Jag vet att jag har haft massor med blogginlägg uppstaplade i huvet under den här tiden, men de har bara inte blivit nerpräntade. Och det går ju liksom inte att avverka i efterhand, isf skulle det bara bli en lång punktlista och det är väl inte så skoj. Kanske man skulle summera 2010 då? Tvåtusentio...det var framförallt året när våran älskade David kom till världen. Det var året när väldigt många fick barn/blev gravida! Det var året som jag insåg att jag har tappat kontakten med många vänner, utan avsikt men i vissa fall förhoppningsvis tillfälligt. Det var året jag var på min första festival =) det var året när jag från januari till december vägde mer än jag någonsin gjort förut. Det var året när många prioriteringar omfördelades. Jag lämnar det där. Vad som har hänt på insidan vet jag inte riktigt än, men på utsidan har det ändå varit ett väldigt lugnt år. Väldigt lugnt, på både gott och ont.

Alltså...det borde ha varit någon äldre. Typ Travolta eller Clooney, men jag vet ju att jag inte går igång på nån av dom!

Whatever. Nu går vi över på nästa istället. Där väntar Sweden Rock, Thailand och kanske, kanske några andra nyheter ;) och vetnivad. Jag tänker nog gå och se sista Änglagård, hur illa det än låter! Jag gillade de första så...fram tills dess ska jag jaga varenda katt som kommer i närheten av min julgran, jag är så jävla trött på att jaga julgranskulor över hela huset nu! Ska tänka på det där inatt och återkomma. Love.

Länge sen. Förlåt. Min dator är ett alldeles eget kapitel. Eller ja, jag ska inte skälla på datorn, Det är någon koppling någonstans som inte mår bra, vilket gör att Intörnätt funkar lite sisådär. Tror ett 28K-modem skulle vart snabbare vissa dagar. Idag är iaf en bra dag för Herr Modem så det är bara att passa på!

Själv har jag precis slängt åttatusen saffransbullar med smör- och mandelmassefyllning som skulle varit jättegoda om det inte var för att de glömde bort att jäsa. Jävla skit. Det blev ett svart hål i mitt inre nu känner jag. Jag som kämpat hela eftermiddan med dom där jävla bullarna. Så inga mer bullar blir det. Punkt slut.

Haft en förövrigt väldigt bra vecka som gtt väldigt fort dock! Riktigt skoj och intressant brand- och HLRutbildning på jobbet i tisdags, så nu kan jag fixa det mesta tror jag =) fick betydligt mer respekt för bränder iaf och knatade hem och vände upp och ner på pulversläckaren och kollade varnarna en extra gång, usch, det är läskiga grejer det där. Just nu sitter jag bara och njuter av tystnaden, tänkte på det, jag slår aldrig igång TV:n längre när Inge och Nasse inte är hemma, det är så underbart skönt när det bara är lugnt och tyyyyyyyst.... =) en liten kusin har jag visst fått i veckan också, har dock inte hört något från dom personligen men en kille blev det iaf och alla mår bra vad jag förstod! Är ju lite bakvänt eftersom min farbror (Sigge) är 2 år äldre än mig, så jag ser ju honom som min kusin, men det är ju faktiskt den här lille som är min kusin då...hoppas man får träffa dom innan mini hinner bli alltför stor. Annars då...skulle skrivit massor i veckan och allt det är ju bortglömt nu! Lilleman har fått två små sylvassa gaddar och hugger allt och alla som en vithaj nuförtiden, haha! Han kör till och med det här sidledestuggandet för att slita sönder sitt byte, sen skakar han ju på huvudet som en hund som leker med ett ben, jag bara väntar på att han ska börja köra en death-roll á la alligator =D gäller att passa sig. Inge har också varit iväg och börat med sin nya gaddning, första passet blev dock att fräscha till och göra klart den gamla så inget nytt på ryggen än. Men kommer bli riktigt fint när det är klart...och dyrt! Skulle tro att det blir minst 10 papp innan den är klar.

Så var Lillemannen på g att vakna då...ska gå och krama om honom nu. Om någon läser det här och vill gå ut imorrn, så hör av er =) saknar utgångssällskap, alla är ju för fan gravida nuförtiden =D

Perspektiv. Ibland är det allt som behövs. (Förutom ett nytt tangentbord eftersom mitt inte kan stava...). Måndagen och tisdagen har varit riktiga av-dagar. Bajsont i ryggen, en smygande förkylning, snorig bebis och en grinig 8-åring. Weee! Igår var jag inte ens utanför dörren, Emilia var hemma från skolan och satt och pillade på datorn och jag låg på en filt med David och jollrade. Och så förflöt ännu en dag i våra liv, typ. Men sen på kvällen låg jag i sängen och kollade på avsnittet av Deadliest Catch som var tillägnat Phil Harris. Och av någon underfundig anledning fick jag ett väldigt perspektiv på saker, för trehundrade gången i mitt liv. "Snöstormen" utanför fönstret kändes ganska fjuttig och när Phil satt där och hostade blod i näsduken långt ute på Berings hav kändes mitt ryggonda plötsligt ganska...litet. Och imorse när jag vaknade var det till en ny värld. Undrars varför det blir sådär? Man kan känna sig hur låg som helst, och så är det den minsta pyttiga lilla sak som vänder allting på rätt köl igen. Har fortfarande lika ont i ryggen men det känns ändå inte lika mycket på nåt vis =)

Förutom det så har jag väl lyckats gått och skaffat mig världens bästa karl tror jag. I måndags var jag verkligen under isen, skickade ett mess till honom och undrade om han kunde komma hem lite tidigare bara så jag kunde gå och dra något gammalt över mig en stund. Med tidigare menade jag typ...3 kanske? Strax efter 12 får jag ett mess att han hämtar Nasse? Huh? Sen kommer han hem med tre röda rosor och en sån här söt sten som det står Till min älskling på. Sen tar han Lilleman och åker iväg så jag kan gå och vila en stund....ja. What to say? Eller ska jag kanske undra vad han har köpt för något nu som han inte har berättat...? ;)

Anar att jag inte var helt nykter när jag skrev mitt senaste inlägg...men det var kul! =) och mådde oförskämt bra dagen efter trots en skrikande bebis i örat hela dagen. Ibland kan jag tro att det bara är bra med skrikande bebisar eller tjatiga 8-åringar dagen efter för de tvingar en ur sängen och ut på aktiviteter. Apropå aktiviteter är jag jättestolt över Emilia och resten av Strömsbros 02/03-lag som gjorde en kanonmatch i lördags!! Det slutade med förlust med 6-1, men det spelade ingen roll, det har lika bra kunnat vara tvärtom och det är så härligt att se kämpaglöden och lagandan. Jag som trodde jag tyckte det var trist att kolla på matcher; nu längtar jag till nästa!

Har varit på mitt första kiropraktorbesök ever idag, och det var som man anade, det var antagligen curlingen som hade fått mig att sträcka mig eller stelna till på nåt vis...fick hursomhelst en redig massage och knäckning. Har i nuläget lika ont fortfarande men förhoppningsvis ger det med sig, har aldrig haft såhär ont i ryggen förr. Det värsta är ju att jag inte kan lyfta David, vilket försvårar ganska mycket! Nu får jag typ lägga mig och kräla lite på golvet och hissa upp honom innan jag själv tar mig upp på fötter...det är ju bara tur att stackars Emilia har höstlov, hon har fått hjälpa mig för många gånger redan med att tex lyfta honom i och ur matstolen.

Jäjä, nu ska jag försöka gå och få två pirriga tjejer i säng som ska på ridläger imorrn =D har en känsla av att det kommer bli en natt med avbruten sömn! Over and out.

Ååååh, alltså ibland finns det dagar....när det går från klarhet till klarhet. Fast det egentligen inte är klart. Men hursomhelst är jag jätteglad---för underbara presenter från goa arbetskamrater, för en jättekul kväll! Curling var inte min grej kan vi ju konstatera =D men det var jäkla kul å prova! Å har förhoppningsvis bokat in mig på bartömning på lördag...det blir sköj!!! Ska tömma kameran strax....HAHA!!! Be afraid all Hakke-workers!! Weeeooo....

Fantastiskt morron på något vis. Långpromenad i halvstormen, och sen inget särskilt men ändå. Det enda jag kan förbanna är att det är så förbannat gott med lättsaltade Naturchips och Herrljunga Päroncider. Fuck.

Våran son har visat sig vara en äkta hårdrockare =) jag vet att bebisar tycker om den mesta musiken och så vidare, och att föräldrar gärna läser in små gulliga karaktärsdrag i sina barn som dom tycker sig se. Men det här är sant. David sitter vid datorn med oss varje dag och youtubar, och han lyssnar artigt och intresserat på allt från trance till Emilias gummibjörnar....men när det blir hårdrock blir ungen galen. Det får inte vara nån halvlugn hårdrock utan det ska vara Slayer eller Metallica eller Korn eller ja =) han skrattar och röjer med ben och armar så det bara smäller i dataskåpet och man måste hålla i honom ordentligt annars skulle han ramla ner. Vi har provat flera gånger att byta musik, och blir det något annat så blir han still, på en sekund sådär. På med hårdrocken och han börjar röja igen =D mammas pojke. Mitt hjärta värker av stolthet.

Eftersom han är i närheten nuförtiden så blir det tydligen inga längre blogginlägg =) jag har äntligen börjat sova som folk, somnar ganska lätt på kvällen och det är jag så glad för. Så det blir ingen QT för mig själv framför burken på kvällar/nätter särskilt ofta längre, mycket eftersom jag vet att jag inte kan sova igen sen eftersom Lilleman kämpar för att hålla sig vaken under dagarna in i det sista. Ett ställe sover han ju förbaskat bra i och det är vagnen, men jag kan ju inte gärna dra honom i vagnen och sova samtidigt. Och får inte Anna sova blir hon en hemsk Anna =) och här borde jagverkligen inte sitta...jag måste fixa besiktningstid. Och boka tid på Bilmetro. Ringa BVC och jobbet och nä...

Jag tror att jag plockade många mogenhetspoäng när jag förra veckan köpte Beyond Hell Above Heaven på cdon.com. Eller hur? Ingen illegal fildelning här inte, nähädu.

Och så veckans citat då innan det ramlar ur skallen; "Mamma, vet du att jag är ganska sekretisk." Huh?? Efter några timmar gick det upp ett ljus för mig vad hon menade. För någon vecka sen pratade vi om ironi, för Emilia tycker tydligen att det är väldigt kul när jag är ironisk, och jag tycker att det är väldigt kul att hon har fattat galoppen =D och i den vevan pratade vi även om sarkasm, och vad hon försökte säga var antagligen att hon var sarkastisk. Men jag fick mig ett väldigt gott skratt hursomhelst!! =)

Helgen höll ju på att bli massakrerad av någon form av hastig magsjuka som hoppade på mig i fredags, tack och lov kanonkräktes jag då och vaknade (hyfsat) fräsch på lördagen så jag och Nasse drog ner till storstan tack och lov. Hade jag fått stanna hemma hade jag gråtit blod i en månad. Men nu behövde jag inte det och det är jag fantastiskt glad för. Volbeat rockade fett. Dom är ju inte det hårdaste bandet på den här jorden, men dom är jävligt bra live! Och vacker stämning var det på Hovet =) planen var att gå ut efteråt, jag har ju inte varit på nån av alla hårdrocksbarer i Stockholm, men först skulle vi bara klämma en burre eftersom alla var hungriga. Jo tjena. Några cheese och en jättebalja Cola senare gjorde vi ett klent försök till utgång, men gav upp. Skönt i söndags =) och skönt var det att landa i soffan hemma igen, jag är ju en soffnörd jag. Sen dess har det dunkat på i vanlig ordning. Förra veckan fick vi ju begrava våran lille kanin Knutte som hade bestämt sig för att fara till himlen...han fick sista vilan tillsammans med Åke som inte blivit begravd förrän nu.

Nu gastar ett monster här så hej hej för den här gången....

Men ååååh...!! Jag har fortfarande ont i arslet efter ridturen för 2 dagar sen. Pinsamt. Sen undrar jag när mitt sömnschema ska återkomma från semestern? Visst, jag är kvällsmänniska, men borde det inte jämna ut sig nån gång? Hur trött jag än är under dagen så är jag alltid pigg den här tiden (för tillfället 23.47). Upp halv 7 går kanon, men sen...mellan 10 och 16 är jag som ett lik. Sen börjar det om =/

Jag tror jag vill börja träna lite trail med V. Var och tittade på tävlingar igår och det såg fantastiskt skoj ut! Grejen är ju att det ser så himla lätt ut, men det är inte det. Hoppas jag kan hitta på någon pedagogisk lärare som står ut med min veliga person och som faktiskt tror att jag kommer kunna lära mig något i slutändan =) och just det! Min karl, han är faktiskt himla söt ibland....jag har fått pengar för att köpa en crosstrainer =D har pratat om det ett tag nu, det är ju hopplöst för mig att komma iväg och träna nu när man har David. Då är det kvällar som gäller och det kommer inte funka, det vet jag. Det var ju perfekt förr när man kunde åka när man hade lämnat Emilia på skolan, då var det bara vi och ett gäng pensionärer där =) hursomhelst, nu kan jag lämna Nasse, åka hem, lägga David igen och slå på en dålig film eller whatever, trampa och vips har man bränt av ett gäng kalorier och det kan man göra varje dag! Så kanske man kan bli sitt vanliga jag framöver! Känns faktiskt skoj och jag känner mig motiverad att köra igång. Sen behöver jag såklart träna lite annat också men lugn nu....haha!

Planen för veckan är väl inte så spikad kan jag påstå. Blir väl ev lite helgvistelse i Hedesunda, för övrigt blir veckan städad. Har kommit igång lite hemma igen med målning och Davids rum, i helgen blev städskrubben och badrumsdörren målad iaf och det är tamigfan inte klokt vad lite vit färg kan göra!! Det var ett litet bortglömt hörn det dära, och nu är det jätteljust och fint helt plötsligt och man vill bara pynta där =) ska upp en dörr och så så det är ju inte klart, men ändå...det är så kul varje gång det blir ett ryck! Så imorrn ska jag åka och köpa listfärg så blir det klart där och sen ska Davids rum börja målas, och när det väl kommer igång kommer det ju bara damma till. Sen har vi "bara" badrummet kvar inne =) förutom lite listning och så. Men på något vis...sen vi gjorde rycket i maj så har allting plötsligt blivit överskådligt! Förut var det bara övermäktigt, allt var halvklart, men det gjorde så mycket det vi fick i ordning då. Jaja, jag ska inte tjata om det mer, nu ska jag gå och krypa till kojan och vänta på John, han kommer väl förr eller senare....hojt!

Det finns inga ord som kan förklara kärleken till ens barn. Och rikedomen. Hur många gånger har jag inte legat mitt i natten och tittat och förundrats och tänkt att om jag vaknade imorron till en underbar, vacker dag i ett nytt, fint hus, många djur och en stadig bit pengar på banken så skulle inget av det spela någon roll om inte ni fanns här, mina älskade ungar. Man är så rik som man någonsin kan bli när man har fått ett friskt barn. Att få vakna av ett gurglande ljud, ett stort, tandlöst leende och två små klara, busiga ögon är en skatt som inte går att värdera. Eller för all del vakna av att ett tjurigt tonårsmonster dimper ner i sängen och krossar ens revben medans hon vrålar att frukost ska infinna sig inom 2 minuter.... =) jag känner en enorm medkänsla med alla de som längtar men ännu inte kommit ända dit. Eller ännu värre, kommit dit och sen förlorat allt på några sekunder. Om jag kunde dela med mig av all den lycka och den "tur" eller vad jag ska kalla det, att jag har fått allt det jag kunde önska, och mer, så skulle jag göra det på en gång. Mina barn är mina barn men de är aldrig mina ägodelar. Som Afzelius säger:

Som barn tar man kärleken för given, allting annat är mot ens natur
Från den stund man tar steget ut i livet, är man bara ett tillgivet djur


Vem besitter förmågan att veta, vad som ryms i en ny individ?
Vem kan säga till nån annan, hur lyckan ser ut, vem kan säga vad nån annan vill bli?
Låt dina blommor slå rot där det finns jordmån, låt dina växter få leva där de trivs
Lås inte in dina plantor i ett drivhus, låt dem få slippa ett onaturligt liv


Låt den du älskar få pröva sina vingar
En dag så flyger din älskade rätt
Vill du bli respekterad av din avbild
Då får du visa din avbild respekt

Gud vad jag älskar musik. Jag har haft ett långt svart hål i musiklyssnandet men tror att jag har kommit igång igen. Det kan nog bero en del på den nya datorn som inte hackar sig igenom alla låtar...det jag inte riktigt kan komma underfund med är vad jag har för musiksmak. Somliga säger att de lyssnar på allt, och det gör jag ju inte, det kan jag inte påstå direkt...det där med musiksmak är en ganska känslig grej!! Det säger väldigt mycket om en människa tycker jag, därför vill man ju gärna vara litegrann musikaliskt korrekt. Och det är jag inte för fem öre. Jag skulle jättegärna vara en sån som kan tralla de senaste låtarna innan de ens har släppts, men njaaee, det gör jag ju inte. Skulle vilja vara med i musikprofilen på P3, tror jag skulle bli så jäkla sågad, haha! Kan inte på något sätt definiera min musiksmak. Jag älskar Korn, men lyssnar lika gärna på Akon och Tiësto och sjunker gärna ända ner till Cascada =) vad säger det om mig egentligen?

Jäjä, i helgen är jag ensammen hemma, i avseendet utan karl. Ganska skönt, har skrivit det förr vet jag =) men det är klart, det är lite tuffare med två kids mot för bara Nasse som förr. Hon är ju liksom vuxen, ligger å drar sig på morron och fiser under täcket och behöver inte frukost förrän kl 11, precis som jag. Nu har man ju en till att anpassa sig till och någon oavbruten sömn blir det ju inte. Och ingen har jag att sparka på så jag slipper gå upp på natten =D idag har mannen varit ovanligt kinkig, men jag hoppas att det resulterar i ett långt sovpass. Har tittat på Remember me ikväll med Robert Pattinson, sorglig rulle det dära....bra! Rekommenderas. Lite annorlunda. Men nu ska jag krypa ner bredvid min bästa kille och invänta morrondagen, förhoppningsvis utan regn. Peace.

Nu var det pinsamt länge sen. Och dumt länge sen också, eftersom jag har haft mycket intressanta och märkliga idéer i min skrumpna hjärna på sistone. Det gäller att printa ner dem på en gång de infinner sig i skallen har jag insett nu. Väntar man för länge så....borta! Så nu vet jag inte riktigt....jag tror jag måste spalta upp den senaste tiden på något vis. Jag börjar kronologiskt baklänges va?

* Igår jobbade jag för första gången på...ett tag. Med att harva. Det var jättekul! =) att köra traktor är väl ganska trist egentligen, men det ger en massor med tid att tänka, lyssna på radio, skumpa, dricka lite kaffe ibland och titta på väldigt många jordkokor. Jag fick ge mig när det blev så mörkt så jag inte såg vart jag körde riktigt, men hade det inte blivit mörkt hade jag nog suttit där än. Så till vårbruket hoppas jag att jag inte är så värst anträffbar...då ska jag sitta och svära på en åker någonstans!

* Vi hade hemskt trevligt i Långhed, fast jag var fantastiskt bakis där ett tag. Stallfesten på fredagen var bra på alla sätt, men Baileysen var bara en aning för god, och när det rasslade in folk här kl 9 på lördag förmiddag var jag inte helt fit for fight måste erkännas. Men vi rullade iväg och ja...Långhed kan man bara bli kär i, så är det. Gamla hälsingegårdar överallt och bara jättefint. Jag trodde man var tvungen att åka längre norrut för att hitta en sån här juvel, men det är ju perfekt avstånd, vad är det, runt 10 mil från oss kanske? En klar kandidat för flytt nån gång i framtiden =) Emma och Emilia stack iväg det första dom gjorde och då hade Emilia aldrig ens varit där förut! Upp till gården där föräldrarna till de vi besökte bodde, in och kolla på kattungar och jaga höns och kor och ut och fastnade i koskit så stackars Lena fick ut och gräva upp Foppatofflor efter att ha tvättat 4 riktigt lortiga fötter =D de var ute precis hela dagen och kvällen och natten och stupade i säng utan att ens ha nämnt ordet TV en enda gång och det är ju precis sådär man egentligen vill att ens barn ska växa upp...men det är klart, det blir väl vardag där också. Men ändå, jag fick höra det förut och jag kan bara instämma, när man kommer dit så är det som att all stress och alla måsten bara rinner av en, plask sådär. Underbara människor. Man kan ju bara hoppas att man blir lika underbar själv en vacker dag.

* Flickor i 8-årsåldern är inte helt lätta att handskas med. Och jag tror att våran kanske är lite i överkant dessutom. Hon har det inte lätt, och det innebär att vi inte har det lätt....iaf inte jämt =) hon är en stor tjej i ett barns kropp, och vice versa. Känner så väl igen mig i vissa av hennes drag, samtidigt som hon kan driva en till vansinne. Jag vet att hon kommer växa upp till en underbar tjej (det är hon förvisso redan nu!) och det är skönt att hon visar vilja och personlighet, vissa dagar skulle man bara kunna ta en mindre dos av det hela =D i måndags åkte bara hon och jag in till stan och gick först och köpte mjukglass och sen gick vi ner till Boulognern och klättrade och busade, lekte Puhpinnar, pratade och bara hade det supermysigt. Solen strålade från en blå himmel, och jag kände att det här behövs verkligen, oavsett hur mycket hon älskar sin lillebror och även om han inte märks så mycket när han är med så behöver hon tiden bara för sig själv och det är så lätt att vi glömmer bort det!! Nu är David bara 3 månader men det är ändå en lång tid för en tjej att ha fått stå litegrann i bakgrunden, för hur man än vrider och vänder på det så blir det så. Och inte ett enda ord har hon yttrat om det, aldrig ett gnäll om att han tar mer tid eller stjäl uppmärksamhet.

* Ni kanske tror att jag är duktig med träningen nu. Nja. Jag vill! Det är för en gångs skull inte viljan som brister! Jag har massor med energi på lager känns det som, men det finns liksom ingen tid. Jag får till promenader ett par gånger i veckan, och då går jag ganska långt, minst en timme varje gång. Men sen...jag vill ju tränaträna, alltså verkligen köra skiten ur mig, saknar karaten och saknar allt som gör ont och får en att vilja dö en smula. Men varje kväll är det något, Inge ska iväg eller jag ska iväg eller en unge är sjuk eller Emilia ska någonstans och ingenting positivt händer med min kropp. Det värsta är att jag har börjat förlika mig med att det är såhär jag ser ut nu, det är väl skönt på ett sätt men förjävligt på alla andra sätt. För ett år sen skulle jag aldrig ha accepterat att väga som jag gör nu eller att gå upp till nästa storlek i kläder. Men jag har inte gett upp! Har ju nåt att se fram emot nästa år och då jävlar ska jag se ut som att jag var 19 igen...

Vad är det för skillnad på att välja att vara glad/må bra och att förneka sina egna känslor? Jag tänker på att jag många gånger har hört att om man är deppig eller arg eller bara inte mår bra så kan man faktiskt sätta ner foten och säga åt sig själv att nu väljer jag att må bra istället! Har alltid tyckt att det låter ganska vettigt, för jag tror att det är lätt att göra sig själv illa, att man omedvetet gör så att man mår sämre än vad man egentligen "behöver". Men sen så säger ju folk att det är farligt att trycka ner känslor man har (ilska, sorg osv) för de kommer förr eller senare upp till ytan iallafall och då kanske med plusmeny och extrautrustning. Så om jag står här en dag och mår dåligt, hur fan ska jag veta vilken sida jag är på? Kan jag bara sopa in de känslorna under mattan och säga att det här lägger jag inte ner energi på, och kommer det att gå bra eller kommer jag vakna i ett svart hål om 10 år och tänka att sådär skulle jag inte ha gjort? Tror det är en väldigt fin gräns däremellan. Om man tänker att man lever en gång så är det inte så smart att slänga bort det livet på att vara bitter och arg för saker som man inte kan påverka, så tycker jag. Men nog måste det finnas en poäng i att inte trycka ner saker man känner och tycker, även om det är saker som inte gör omgivningen lycklig eller som man själv är stolt över? Hua...jag måste sluta tänka på det här en stund.

Över till något helt annat. Ikväll är det fest i stallet, ska bli himlans trevligt då jag har missat de senaste festerna av olika anledningar. Vågar dock inte vända vinflaskan alldeles uppochner eftersom det är uppstigning tidigt imorrn och färd till Långhed där vi ska hänga med en massa trevlans folk...hoppas jag kan infoga mig själv i den kategorin. Är man lite mysbakis brukar det bli väldigt trevligt =) var också meningen att vi skulle ha sex katter här i helgen, men det blev lite osäkert =) skulle vara barnvakt åt bror och Jos två kissar, och är väl lite rädd att Ubba tar sitt pick och pack och flyttar. Han hatar verkligen lillkissen över allt annat, fortfarande efter två veckor....jag hoppas det släpper snart annars vet jag inte vad vi ska göra =(

Nu ska jag återgå till min kaffe. Hoppsan hej.

Så har man överlevt ännu en vecka i denna berg- och dalbana. För ibland känns livet så...upp och ner och fram och tillbaks och ibland pirrar det av lycka och ibland vill man kräkas. Veckan som var bjöd på väldigt mycket av båda och jag känner mig lite matt.

I lördags damp det så ner en ny familjemedlem, Simba, 11 veckor gammal =) och tja, jag behöver väl överhuvudtaget inte beskriva honom eller ens antyda att han är supersöt eller galet charmig. Han är ju en kattunge FFS. Röd och vit, luden och spinner som en mindre tröska...sån är han! En sak som man dock knappast kan anklaga kattungar för är ju att vara särskilt smarta...igår kväll bestämde han sig för att bära iväg med spetsgardinen som vi har i sovrummet. Vad han inte tänkte på var att gardinen ju faktiskt satt fast någonstans, och det i kombination med mycket vassa små tänder när han hoppade över till sängen med gardinen i munnen resulterade ju i ett stycke katt som blev hängande i gardin med tänderna och inte kom loss...två gånger. Suck. Men när man är sådär gullig kommer man visst undan med allt.

Utöver det vet jag inte riktigt vad vi gjorde i veckan förutom att dagarna flög förbi! Hann med ett besök i Dalen och sprillans-huset, ett antal promenader med härligt pladder, shoppingvända i värsta värmen, många kaffekoppar, ridläger, mycket Davidmys och en hel del Emilia-tjat, en sväng på krogen och faktiskt, ja faktiskt...träningsstart =) har äntligen kommit igång med dödköttet och börjat springa, och jag tänker inte påstå att det är kul för det har jag aldrig tyckt, men det är däremot rätt skönt. Vågen står fortfarande på ungefär +5 men det ska väl ordna sig om ett tag hoppas jag! Det är 5 satans jävla förbannat envisa kilon som sitter på precis fel ställen, tänk om den goda fen kunde komma och vifta med en oxfilé och så hade alla kilon hoppat upp i rattarna istället...men det händer bara inte. Så fram tills att det händer får jag vackert snöra på mig mina trötta Ellos-dojor och ge mig ut på knöliga grusvägar. Vore fint med ett par riktiga skor så kanske knäna håller ett par år till men...den som lever får se =)

Hoppas på kanonväder några dagar till...vill inte släppa in hösten riktigt än. I veckan är min älskade bror hemma i byn och jag hoppas kunna vara där en hel del, skolstarten gör det ju bara en anings bökigt, men ska nog börja med att ta ledigt för fröken =) bara vara, äta mat, ut och gå och fiska en hel del...precis vad som behövs.

Jag vill börja med att sjunga en sång.

Det är över nu, men jag kommer ihåg alla dagar med dig
De är över nu, hör ett bom, bom, bom som kallar på dig
Det är över nu, men jag kommer ihåg en helt annan tid
Den är över nu, det hörs en kall, kall vind som sveper förbi
Det är över nu

Så. Ja, Inges semester är slut, och det är ungefär så det känns. Jag känner mig lite utlämnad och skräckslagen inför ett år med huvudansvar för två barn, åtminstone dagtid. Hur gör man? Kommer de att få skörbjugg? Kommer jag någonsin få en sovmorron igen? Jag vet...jag överdriver. Men ändå. I början på juli när Inge drog i flera dagar och lämnade mig med en liten bebis och storasyster så erbjöd sig precis alla att hjälpa till på olika sätt och det var visst nästan lite synd om mig...nu verkar folk förvänta sig att jag klarar av det här! Hua.

Så, helgen var fabulös! På alla sätt. Anthrax och Slayer var precis så bra som jag hade hoppats och Kapten Morgan var lika god som jag hade hoppats och sällskapet var trevligare än jag hade hoppats. Trots allt det är nog ändå minnet av vädret det som kommer hänga kvar längst, haha! Det regnade uppifrån, nerifrån, från höger, från vänster och från precis alla andra håll! Hade skinnjacka som höll det mesta borta första två timmarna men sen blev det plastpåse på men alltså det spelade ingen roll...det kröp liksom in ändå. Men hursomhelst, kul hade jag! Och mersmak fick jag, så jag hoppas verkligen att jag kan hänga med på Sweden Rock nästa år =) iallafall så vaknade jag med huvudvärk i lördags morse och ont i halsen, men ett par Alvedon senare tänkte jag inte mer på det...lersimningen gjorde dock inte saken bättre så jag åkte hem tidigt igår, var hemma strax efter 11, och sen dess har jag legat som ett lik med 39 graders feber, tajming nu när Inge inte är hemma...tur man har hyfsat snälla barn! Idag har Nasse varit på dagridläger i Mårtsbo och hon är jättenöjd så kanske, kanske mamma äntligen har lurat in henne på hästbanan =D tjejen där har bara ponnyer, varav en minishettis som är trettio år! Ojojoj...liten och gråhårig och så söt så hjärtat smälter. Han hade gått att rida och köra fram till förra sommaren men nu hade väl kroppen börjat sagt sitt trots att han fortfarande var pigg...lille vännen.

Nu ska jag bota halsontet med en köttig glass och soffliggning. Det jag gör bäst! Herrå!

Livin and lovin

Jag är så lycklig. Ibland blir jag det, bara sådär ändå. Det är fint.

Ikväll har jag tänt ljus i hela vardagsrummet. Glömde visst bort att solen stekte utanför och att det var 24 grader i skuggan, och helt plötsligt blev det en regnig novemberkväll här med filtar i soffan och det var jätteskönt =) varma mackor i ugnen, lite La Garonne, barnledigt och sen...ja. Äsch, det tänker jag inte skriva om här!

Var hos min allra bästa kille Ville idag och red för första gången på över 4 månader, tillsammans med mycket trevligt sällskap, och jag fattade inte förrän jag satt på hästryggen hur mycket jag hade saknat honom! Med bromsbitna lår och tjärlukt i händerna inser jag nu att ett liv utan hästar inte är ett fullvärdigt liv. Det ska vara i lagom dos och ingen har det väl bättre än jag som liksom bara glider på räkmacka med världens bästa nordis.

Känns som jag bara hann landa hemma så åker jag vidare mot Stockholm och Sonisphere imorrn, ska bli fett med kul =) är lite orolig för kondisen bara, kör vi igång 12 redan så är jag färdig vid 8 om jag känner mig själv rätt, men allt därefter är ett plus! Jag återkommer om huruvida det gick bra eller inte. Nu är det bara att bli näck igen och antasta killen i soffan.... =P

Jag såg ett avsnitt av Popples igår, måste bara upprepa det =) det är riktigt otäckt att se något som man inte har sett på 24 år!! Känner ju precis igen introt och det när jag ser det, men hade aldrig kunnat komma ihåg det annars. Kommer bara ihåg hur innerligt jag önskade mig en egen Popple, och när jag fick en i julklapp var lyckan gjord. Jag fick en gul och Micke en lila, den lilla modellen, sen fanns det ju gigantiska också och det hade ju varit den ultimata drömmen, ungefär som den fetaste fetjänkaren för en bilsamlare.

Hade riktigt trevligt i onsdags iaf, även om jag bara höll ut 2 timmar på Engeltofta...det som nästan var bäst var ju att se trance-folket =) brudar i ludna boots, färgat hår och minimala kalsonger och svettiga karlar med ögon i alla färger. Jag tog ganska mycket kort men i stort sett alla blev ju skit, det var ju mindre skoj! Nu fick jag iaf lova att följa med på luciakryssen så då får man ju ta och handla upp sig på lite rejvgrejor =D nu kände man sig ju själv som ett ufo i en vanlig klänning och brunt hår liksom, haha! Nu sitter jag bara här och pussar och pussar på en liten godbitsDejvo som gör pussmun i sömnen =) ska ta och hoppa i lite kläder och rulla ut mot Bönan för lite fiske alldeles strax, Nasse fick ju ett nytt kastspö med drag och grejer av Totte igår, gissa om det var uppskattat! Själv ska jag försöka leta upp en hederlig pinne med tråd och ett flöte och ett gäng daggisar, DET är riktigt fiske det! =D

Just hemkommen från Parken Zoo, gapiga ungar (alla andras alltså), skräpiga gångar och taskig snabbmat...men med en ny kärlek. Jag vet inte riktigt varför jag fascineras så väldigt av kattdjur, men det gör jag. Det är något alldeles speciellt med ett majestätiskt lejon som bara glider förbi, helt omedveten om sin styrka och sin utstrålning, eller de rastlösa leoparderna med sina vackra fläckar....och de vita tigrarna som de hade förut kunde jag sitta och glo på i timmar. Så underbart vackra djur. Men de finns tyvärr inte kvar. Däremot hittade jag en ny kärlek i trädleoparden. Ser ut som en stor, gosig bengalkatt med en helt ljuvlig teckning. Skulle kunna betala tusenlappar för att få gå in och bara vara nära det där kattskrället, men...när vi stod och tittade på den slank den bara omkring och visade upp sig lite diskret och så jamade den...precis som en vanlig katt. Jag smälter som smör i solen och önskar man kunde ha en hemma.

Är taggad inför nästa vecka och Summersession på Engeltofta, hur underbart det än är med små bäsar och gapiga 8-åringar så ska det bli jättekul att för det första hänga med bror en hel dag men dessutom bara få vara jag (fjortis) en hel dag för mig själv =) grilla, dricka lite Zinclair och bara flamsa! Och skaka röven, det har jag längtat efter! Jättetråkigt bara att inte min kära Jo kunde följa med =( men det tar vi igen sen, eller hur bruden? Sen blev det inget Väddö tyvärr, också trist...men det blir fler gånger. Ska ta och återgå till soffan en snabbis sen blir det nog brottning i sänghalmen =D over and out!

Idag blev en hård dag..!! Förutom att jag just nu tvingas sitta och sneglo på Snuten I Hollywood så inleddes den här dagen med en gnällande 8-åring. Vilket iofs inte är helt ovanligt och absolut inte särskilt upphetsande. Men när det sen följs av tjat på tjat på tjat och ännu mera gnäll i över 13 timmar, ja då hamnar man lätt i den där situationen som alla pedagogiska föräldraböcker säger faktiskt är ok men det känns ju ändå inte ok; man skriker på sin avkomma. Det finns en gräns; den där droppen som får bägaren att rinna över. När man har barn kan 1-litersbägaren fyllas med en kubik vatten innan man ens är irriterad...men till slut, till slut finns det inget tålamod kvar. Och då antingen skriker eller gråter man, punkt slut. Jag gjorde det förstnämnda idag. Förlåt för det. Men det hela slutade med att vi hade en ytterst foglig och snäll liten ängel som gick och la sig efter att ha tummat på att imorgon skulle bli Den Stora Snälldagen =)

Förutom det kan vi konstatera några korta saker.

1. Saker som förenar människor kan också på något konstigt vis sära på dem också. Till exempel det här med barn; nu skriver inte jag så för att jag tycker att det känns så för oss. Men för att jag har varit med om det förut och för att jag känner igen tecknen. Nu är vi betydligt äldre och vet hur och har viljan att tackla de flesta problemen, det hade vi inte då. Det är väldigt lätt att tappa bort sig själv i en roll som man inte riktigt vet hur man ska spela.

2. Alkohol. En kul grej som kan vara jättegott och jättetrevligt. Men något som lämnar en fruktansvärt sur eftersmak hos väldigt många människor. Någon som står mig nära sa en gång "Ja, den där spriten...vad den kan förstöra allting." Ett krasst konstaterande med mycket sanning. Sen skrattade hon och pratade om något annat. Och det är väl så vi gör vi svenskar, vi pratar om något annat, något roligare, för det är ju inte särskilt kul att prata om fulla människor som tär på sin nära och kära. Det är bara det att när vi gör det, det är då dom tar en till grogg...

Om du visste...min älskade lille kille. Hur lycklig jag är att du är här. Att just du kom till oss och att du valde att stanna här med oss. När du inte finns nära kan jag ändå känna din varma lilla kropp mot min och jag har din lukt med mig var jag än går. Vad som än händer, vart jag än är så finns du alltid här i mitt hjärta....

Min fina, vackra, starka tjej....du är inte liten längre! Du har blivit än mycket större sen du blev storasyster. Men ingenting kan förändra din charm, din utstrålning och din starka vilja. Du är fantastiskt klok, mycket mer än du tror, och världen skulle vara mycket tom utan dig här.

Jag önskar dig inte guld mitt barn
Ej heller pengar och makt
Jag önskar dig modet att vara dig själv
Och stå för det du har sagt
Jag önskar dig inte en stenfri väg
Men kraften att vägen gå
Jag önskar dig vänner av rikligt mått
Och vänner att lita på

And if you have to leave, I wish that you would just leave
Cause your presence still linger here, and it won't leave me alone

When you cried I'd wipe away all of your tears
When you screamed I'd fight away all of your fears

You used to captivate me
By your resonating light
Now I'm bound by the life you left behind
Your face it haunts
My once pleasant dreams

Fan. Ibland är man bra jävla dum.

Fan. Ibland tycker jag att vissa människor har fått lite för mycket av livets jävligheter på en och samma gång.

Fan. Varför tar vinflaskan alltid slut när man är som mest sugen?

Idag har vi vaknat upp ur en vecka av sjukdom, feber och stillasittande i soffan. Det är Fismaja Nasse som har varit riktigt dålig med riktigt ihållande feber som startade i fredags och inte släppte klorna förrän idag. Man märker ganska snart när hon är tillbaka i matchstrumporna eftersom munnen börjar gå igen och hon orkar vara härligt tjurig och klaga på maten =) senaste dagarna har hon bara sagt "tack, mamma" och "jag går och lägger mig en stund, mamma" och då blir man ganska orolig. Idag är även första dagen vi kan låta våra lungor fyllas av syrefylld och under 50 graders-luft trots att vi är inomhus och AC:n inte går på högsta varv och alla hål som finns i huset står på vid gavel...ser fram emot en natt med sömn! Gräsmattan är gul och blommorna sloknar trots ihärdig vattning, men det är sommar, ledigt och jag njuter av varje sekund =) förutom att jag igår natt vaknade av ett egendomligt tissande ljud. Två gånger under natten har jag hört en smäll i golvet som jag har registrerat men inte brytt mig nämnvärt i. Jag måste ha tagit upp grejen som for i golvet eftersom den åkte ner igen, men jag tänkte nog inte på det...efter andra gången kvicknade jag dock till då, av det där ljudet. Man är ju inte så snabb den där tiden på dygnet så det tog ju nån sekund innan jag kunde lokalisera var ljudet kom ifrån - under sängen. Så jag böjer mig över sängkanten och tittar...och där sitter Pontus. Han har vält ner nappflaskan som det finns en skvätt mjölkersättning kvar i som David har somnat ifrån - och katten sitter där och snuttar på flaskan, precis som en stor hårig bebis. Det värsta är nog att han ser lite lätt skyldig ut men han slutar inte för det är ju så gott och mysigt... =) vad säger man? Kattskrälle.

Har nyss fått två ungar att sova. Värme är jobbigt för den lille och den stora ska vi bara inte tala om...hon har haft feber nu i tre dygn och jag tycker så synd om henne =( hon gick upp för att duscha för andra gången idag nu på kvällen, enbart i nedkylande syfte. Den lilla stunden hon stod upp blev hon så illamående så hon kräktes (igen) och nu sover hon (igen)...hoppas verkligen det släpper snart. Katterna ligger som långa streck på golvet och ja...jag behöver nog inte förklara. Det är varmt här. Vi har förjävligt med broms som jag inte vet hur dom tar sig in men det gör dom, och myggorna äter sig genom nätet och så ett getingbo utanför dörren på det. Livet på landet är grejen =)

Idag har vi faktiskt lyckats rensa ur datarummet =) så snart blir det färg och tapet härinne, weee! Så kan vi låsa in David här när han är jobbig =D börjar redan känna mig stressad att Inges semester snart är slut, vi skulle ju hinna med ungefär allt de här 4 veckorna, första veckan har gått och vi har inte gjort ett skit. Det är stressande med semester, det är ett faktum. Förra veckan hann jag iaf in på krogen för första gången på ett år =) Dead By April spelade ju på Hartan och ja...dom var riktigt bra!! Missade dem på Torget eftersom bussen kom in så sent, blev en sväng på Helt Enkelt och sen Interpool, sen var det bara raka vägen in, trodde ju iaf det skulle vara kö men icke. Men efter spelningen måste jag säga att själva krogen kändes riktigt av, haha! Dels kände jag mig jävligt gammal (på Heartbreak!!) och dels orkar man ju inte skitlänge när man inte har nån rutin och inte får sova på nätterna =) fy fan vad old jag låter nu, men så bitter är sanningen...så det blev i vanlig ordning McD och hemgång, var inte hemma senare än 2 men torsdagen blev jobbig ändå kan jag lova. Och då ska jag tillägga att jag drack ett glas vin, en cider och två små drinkar på hela kvällen...jag får träna lite helt enkelt. 28:e är det dags för tranceparty på Engeltofta, ska bli riktigt skoj, snart är det ju Sonisphere också första veckan i augusti, sen är det Tiësto den 19:e september tror jag det var, och 9:e oktober drar jag till Stockholm och Volbeat. Är riktigt nöjd med upplägget den här hösten =) och däremellan mys med världens två bästa kottar och förhoppningsvis mycket sol, bad och mat i massor....men nu ska jag försöka landa i bädden och ta mig upp i tid imorrn, idag kom jag ur sängen halv 11 så....suck. Någon håller mig vaken på natten =)

Jag läste idag att när man dör så kan man pressa samman askan efter kroppen till en diamant som efterlevande då ska få...även om det låter lite lätt makabert så är det faktiskt en riktigt cool grej tycker jag! Det ska jag tamigfan göra. Hellre det än att bli maskmat.

Sitter här alldeles singel med lille Dejvo, Nasse åkte till en kompis och sov över. Det blir väldigt tomt och tyst här...Lilleman har det lite jobbigt i värmen så han har haft svårt att sova men nu har han slocknat på soffan i blöjor och magtröja =) jag sitter och letar tårtbilder med ett litet glas rosé som är så jäkla gott, fick det på vinlotteriet och det heter Lord Zinclair, rekommenderas mycket starkt på altanen en solig eftermiddag! Det verkar vara fest precis överallt ikväll men jag njuter ganska ordentligt av min lilla ensamhet här hemma, det är skönt...inte så ofta man hinner göra vad man vill när alla är hemma, alltid någon som vill ha uppmärksamhet. Idag började vi dagen med paketöppning för Nasse som blev väldigt nöjd över spel, vattenpistoler, snorkel och lite pysselsaker. Sen var det meningen att vi skulle till Ockelbo, men det gick ju bara inte så vi spenderade dagen i Totra istället...Lilleman badade tassarna till och med även om det var lite läskigt =D Nasse fick ju en egen mobil igår så hon nöter och nöter och nöter, vadå nyhetens behag, hehe...nä jag orkar bara inte skriva nåt mer. Ska nog ta en dusch (igen) och passa å att sova ordentligt....peace and out.

Då försöker vi igen...nu äre ingen åska förutom i Lillemans blöjor. Har fått önskemål om lite bilder så ska slänga ut några sådana tänkte jag! Som sagt förut så händer det saker runtikring. Först de glada nyheterna, två bebisar har sett dagens ljus i veckan! Först kom Tess och Mattes lilla Linnea till världen i måndags och sen fick Amanda och Jalle sin lilla Olivia =) det kommer ungar till höger och vänster just nu, känns så himla kul!

Men...mina tankar finns idag hos J och hennes sambo som förlorade sin lilla kille för några dagar sen ='( de hade bf två dagar efter mig och jag finner inte ord för hur mycket jag lider med dem. Det måste vara fruktansvärt och så tomt, så tomt. Man önskar man kunde göra något, men det finns ju inget i världen som kan ersätta ett barn. Jag hoppas de går starka ur det här och kanske får chansen att lära känna en ny liten kille eller tjej.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Det vackraste på jorden

har tagits ur vår famn

och förts av trygga händer

till himlens fjärran hamn

Där finns det inga tårar

och ingen smärta mer

Där leker han bland änglar

och ler och tittar ner

På mor och far och gläds

att han har fått de två

Kärleken är störst av allt

Det ändrar ingen på

När mörkret kväver stilla

Vi fruktar evig natt

Då tänds ett hopp, ett litet ljus

Det är du, vår lilla skatt

Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag....

Jag vet, jag vet....dålig på uppdatering, det är jag det. Och så tänkte jag att nu skriver jag ett rejält inlägg då, men hur sammanfattar man 4 veckor med världens finaste lilla kille i en liten ruta på en dator? Så jag tänker nog inte ens försöka! Men jag kan väl iaf dela med mig av att vi har det jättebra, David bara är här med oss och gör att livet känns...annorlunda! Det blev en annan mening med allt den 2 juni och ja, man behöver nog ha känt det själv för att förstå. Nu är det ju inte så att Emilia inte gav den känslan, men det var på att annat vis då, det är svårt att förklara. Dagarna springer iaf iväg, skulle gärna stoppa tiden nu för jag vill inte att han ska bli stor =) vi försöker komma iväg och göra saker vilket faktiskt går över förväntan, men det blir en hel del dagar hemma också och ta det lugnt. Det är så skönt att Nasse gillar att påsa hon också =D hade en jättekul midsommar med familj och vänner, massa god mat och mycket knott och lekar! Och när var det sist sol och olidligt varma på midsommarafton? Helt otroligt..

Jaha, jag skulle fortsätta här, men nu dundrar det på ordentligt utanför, måste dra ur datorn och tv:n en stund...återkommer asap! Kom ihåg att ta hand om de dina...

David ~ den älskade

Jag visste inte att ditt namn betydde det när vi valde det. Ändå känns det så självklart! Jag har bara känt dig, sett dig och fått hålla dig i elva dagar, ändå känns det som att du har funnits hos mig hela livet. Ingenting kan förklara eller liknas vid vad jag känner när jag håller dig nära, luktar på dina mjuka, mjuka kinder eller när jag tittar på dig när du sover. Du är perfekt och underbar. Din syster är så stolt över dig och du har stulit allas våra hjärtan. Rädslan att förlora dig finns där hela tiden, men glädjen och lyckan är ändå mycket större. Innan du kom visste jag inte alls hur jag skulle känna, hur skulle jag reagera när jag såg dig första gången? Men det fanns ingen annan väg än rakt in i mitt hjärta, och där kommer du finnas för all framtid.

Älskar dig skitunge.

Men hur orkar man tjafsa varenda gång om att duscha...?! Trodde hon skulle ge sig någon gång, och kanske inse att man är lite fräschare efter en dusch, men jag har ännu inte upplevt en enda gång när hon har klivit in i duschen utan protest. Och då duschar hon varje dag. Det blir många tjafserier på ett år det. Är det bara jag som har en snuskunge? =/

Fast jag är på bra humör ändå =) måste bara klaga lite. Idag är det Mors Dag och hade hoppats på att komma iväg till lilla mor men det verkar inte bli så =( får se om planerna ändras. Kanonväder utanför fönstret iaf så här ska jag ju inte sitta. Sista söndagen med tre i familjen =) jag vet att jag tjatar men det känns så himla overkligt. Om tre dygn får jag träffa dig lilla snurrboll. Längtar och våndas!

Ibland är man bra jävla dum. Jag förstår till exempel inte varför jag ska envisas att läsa dödsannonserna på Arbetarbladet. Jag vet ju att jag bara blir ledsen av det, ändå ska jag dit. För någon dag sen var det två dödsannonser med för en liten kille, född och död samma dag. Det är ju hemskt pedagogiskt att stoppa in det i huvet på sig själv i denna stund. Även om jag inte känt mig särskilt orolig för att nåt sånt skulle hända under den här tiden, varit mest orolig för snittet och kolik och sånt, så kryper det på en mer och mer ju närmare det kommer. Om en vecka har jag förhoppningsvis en 1 dygn gammal liten kille bredvid mig...helt ofattbart. Ska inte tänka på något annat nu, men ja...det regnar ju idag. Då blir jag lite knäpp =)

För övrigt har jag fan inte ett skit att skriva! Jag fördriver dagarna med att bränna pengar känns det som, vänta på framtiden och försöka sova när tillfälle ges. Är vaken större delen av nätterna, åtminstone fram till 2 för då är det party i magen varenda kväll =/ nåt jag faktiskt är lite glad för när man hör att andra sväller är att jag faktiskt inte har gått upp ett enda kg på över två månader. Allt går väl till sprattelmojängen därinne, och totalt har jag gått upp 11 kg tror jag att det blir, dvs 1 kg mindre än med Nasse, och ja...känns skönt. Så jävla kul är det ju inte att börja med att tänka på vikt och bikininoja det första man gör =) får tacka för Dahls-generna jag har fått med hög ämnesomsättning eller nåt! Pratade lite om sommaren igår och tror det kommer bli en kanonsommar faktiskt, vi har inte bokat nånting alls men är ändå fria att göra lite som vi vill. Blir ju inga långresor men nån form av roadtrip blir det iaf, och det är ju det jag gör bäst =) älskar att bara åka runt och stanna på loppisar och badplatser och hyra nån stuga och fika och bara vara...det är livet i en liten ask det. Och som tur är har jag fått in Nasse på samma spår! Nu blir det bara två trökiga karlar att släpa på då men det får man väl ta =D aja, ska ta och susa iväg efter det lilla monstret nu och bädda ner oss i soffan resten av dan tror jag....myyyyyyyyssssss =)

Jähä, lyckades man lura folk att man har fått bäbis...men så var det inte. Tyvärr. Just nu skulle han väl gärna få trilla ut faktiskt. Haft ett mycket varierande sömnschema sista dagarna, alltifrån kräkfest hela natten lång till klubbad säl med 9 timmars oavbrutet. Men det är upploppet nu så jag tar det med hyfsat jämnmod! Igår kom Fisen med paket från utomlandet så då blev jag så glad, jag fick Escadas nya parfym (mmmmmmmmmuummmma!!), en Bacardi Mojito (också mumma hoppas jag) och en snoppklubba =) klubban blev mycket populär hos Emilia som inte riktigt kunde förstå varför man skulle ha en godis som såg ut som pappas dingeldång, och inte hade jag hjärta att förklara heller. Är hyfsat sugen på Bacardin kan jag säga, den där färgen som det är på den måste trigga igång något hos mig! Bara den där flaskan får mig att känna solvärme, sand mellan tårna, måsskrik och en iskall drink bredvid solstolen =D men ja...det får la vänta lite.

Vet inte vad jag har gjort i helgen. Har mest åkt omkring överallt känns det som! Hämtade vagnen i fredags iaf, nöjd med den fast det känns fortfarande stor! Gjorde ont i Visa-kortet också kan jag lova...hemma här har det stått helt still så nu börjar jag bli stressad igen. Kommer inte hinna klart inne, så är det. Inge jobbar dygnet runt känns det som och jag kan fan inte lyfta en pinne utan att det känns som hela inälvspaketet ska ramla ut. Blir så arg för jag vill inte vara en sån där tjock gnällspik som inte kan göra något bara för att man är på smällen!! Samtidigt lär man väl vara lite vettig antar jag, men jag mår bara sämre av att vara sysslolös. Men jag kan inte flytta ett dokumentskåp på 250 kg, så är det ju...och inte kan jag gipsa heller. Och inte vet jag hur man höjer fönster. Skit. Laga mat och städa och tvätta kan jag ju tyvärr fortfarande så det är det jag får göra nu i 10 dagar till. Undrars om det är det ljuvliga vädret som har gjort mig till ett sånt här grinmonster idag? Fast jag gillar regn nån enstaka dag såhär, det är en mycket god ursäkt till att hålla sig inne och pyssla, men det gör jag ju ändå hela tiden nu. Så det får gärna sola imorrn igen! Då har jag lunchdejt med brudarna som jag aldrig träffar, ska bli så kul att bara se dom! Sen ska jag äntligen fixa frippan på tisdag, ser ju ut som ett gammalt luder på skallen =) så någon gång på tisdag kväll är jag antagligen lite trevligare än vad jag är just nu, beroende på vad Balle tar sig till då! Ja, just det, vi funderade på David. Fint? Fult? Trist? Hjälp.

Jaha, här har man suttit uppe sen en timme fast man är ledig och Nasse också =) observera att klockan är 07:46 precis just nu...kan inte sova för magen då, haft fantastiska (för-)värkar hela natten som gör jävligt ont, men ser ju ett slut på eländet iaf. Det vore ju skönt att få sova ut ordentligt de här sista två veckorna, men samtidigt så är det väl dumt att vänja sig med såna styggelser =)

Hade en kanonbra dag igår iaf!! Hade bjudit in familj/släkt på mat och fika på dagen, och hälften blev sjuka stackarna...men vi som träffades hade väldigt trevligt och trots att jag hade sagt till om inga presenter så fick jag bita i det sura äpplet ändå, haha! Fick ett rejält bidrag till barnvagnen som verkligen är uppskattat, solstolar med dynor och en sån här bamse-förvaringslåda till det, massor med blommor och en jättefin sån här trädgårdsprydnad med kruka, kökshandduken jag ville ha (haha) och sist men inte minst ett presentkort på att köra folkrace i Stockholm! Det ska verkligen bli skitkul, snacka om udda present och inget man själv skulle komma på idén att göra, men nu när jag ska göra det så ja....pirrar redan i magen! =D det måste vara någon form av inneboende dröm hos de flesta att få köra skiten ur en bil man inte behöver vara ett dugg rädd om! Ska bli så jäla skoj, bara doktorn har tråcklat ihop mig ska jag hoppa iväg till närmsta telefon och boka in datum =) jaaa, sen blir det ju fest här i höst som jag har lovat, Micke och jag pratade om vilket band vi ska ha på festen och det lutar åt In Flames just nu även om Korn vore jävligt fräscht...vi får se!

I lördags var det ju även personalfest på Hakke som var jäkligt trevlig även om man inte var som nån blixt direkt. Vi lyckades aldrig hitta nån barnvakt, vi som aldrig har problem med det annars...saken var ju den att vi inte hade någon lust att lämna bort Nasse för översovning eftersom vi ville ha henne hemma igår, och att hitta nån några timmar på en lördagkväll i närheten är ju inte bara! Så jag åkte upp själv, hade självklart tagit fel på tiden och kom en timme för tidigt så fick börja med att ställa mig och diska =) supergod mat blev det iaf med grillbuffé och ja, det är kul att titta på folk som fyllnar till även om man inte själv är med i leken! Gav ändå upp strax före 12, man är ju inte 20+ längre liksom =D har ju dessutom donat med badrummet hela helgen även om Inge har gjort det mesta av jobbet på plats då förstås, men det var jag som fick dra IKEA-lasset i fredags...när man är på smällen är det inte helt lätt att kånka två skåp på 20 kg styck, luckor, diverse småpryttlar och en bänkskiva som är 2,5 meter lång och väger bly. På nåt vis och med hjälp av lite händiga karlar och en snäll tant så fick jag med mig grejerna hem iaf, dyrt blev det också men badrummet blev ju som nytt! Blev lite trångt därinne men det hade vi räknat med, men nu har vi iaf ordentligt med yta för bajsande ungar och tvättvikning och andra saker som förgyller livet =) det farliga nu när det nästan är klart därinne är att det känns som att vi slappnar av och tar Balles rum "sen"....det är egentligen inte panik med det och det behöver ju inte vara klart tills han kommer eftersom han inte kommer bo därinne närmsta halvåret, men jag känner oss! Börjar vi tänka "sen" så innebär det om väldigt många sen =) jaja, vi får se hure blir....nu ska jag ta och koka lite gröt och väcka en väldigt trött nästan-8-åring som bara sover och sover....pyss på er alla!

Tänkte faktiskt gå och lägga mig men insåg att det är lönlöst. Med ett paket hamsterhjul i magen går det inte så bra att sova så jag satsar på att sitta här tills jag trillar av puffen och somnar på golvet istället.

Idag somnade våran lilla Åke in ='( jag vet mycket väl att han "bara" var ett kryp och blaj, blaj, blaj, men jag blev faktiskt ledsen ändå, så det så. Vi har ändå haft honom i 10 jävla år, så det blev väldigt tomt i hans lilla terrarie, Inge fick städa ur det för jag klarade inte av det. Han har ju varit risig i en 2-3 veckor så det var ju inte precis oväntat, ni ser ju på bilden hur liten rumpa han har, läste att det är vanligt när de dör av ålder/sjukdom att de helt enkelt torkar ut. Och okänsliga som vi är har vi redan pratat om att skaffa en ny fast kanske en annan sort, fast det pratade vi om redan innan det här. Jag är sugen på en Smithi, de är hemskt fina...men vi får väl se. Nu är det begravning imorrn först och främst.

Dagen har jag och Nasse spenderat tillsammans ute på ärenden och haft det väldigt mysigt. Att Återvinningen, MAX, Ica Maxi, Din Sko och Blomsterlandet kan bidra till en så trevlig dag, det trodde jag inte =) när vi kom hem planterade vi, gjorde plättar och grävde lite ute...efter maten skulle vi se en film och då hade Nasse bäddat åt mig i soffan för hon tyckte att jag hade jobbat så hårt idag så jag behövde vila mjukt och skönt =D vad säger man då! Snickrat ihop spjälsängen och bäddat den har vi gjort och både jag och Inge stod där och glodde på den, och sen glodde vi på varandra och så sa vi "vad gör den där här?" =D det känns så himla overkligt att det ska ligga en liten grej i den om tre veckor. Helt konstigt liksom. Imorrn ska vi till paradiset (IKEA) och köpa, köpa, köpa grejer till badrummet så vi kan fixa det i helgen. Sen är det bara Balles rum kvar! Kommer bli en väldigt tajt helg, skulle behövt fylla år typ 25:e istället... =/ men det är ju ändå väldigt trevligt när det kommer folk och vill ge en saker och sånt, haha! Närå...ska ut och leta lite dynor till mina baden-baden som jag hittade i boden idag och inte hade en aning om att jag hade...nattinatt!

Åhh, ibland alltså...Emilia har två kompisar med sig hem idag. Vi sa för några månader sen att vi tar bara hem en kompis i taget, för det funkade verkligen inte när hon hade två här. Tydligen går det bra hemma hos andra och så, inte vet jag varför...idag ville två följa med hem iaf då och jag tänkte, nu har det gått ett tag, hon får en ny chans. Jag fick glada leenden och heliga löften att de skulle ta det hyfsat lugnt! Nu är jag ingen militärmorsa här, självklart får ungarna leka och härja, men det var framförallt allt förbenat skrikande jag tröttnade på. Det är inte kul att höra tre 7-8-åringar skrika i 5 timmar, jag lovar. Det har nu gått ungefär en timme. Har fått säga ifrån på skarpen tre gånger nu. Är det bara jag som har en unge som blir helt hysterisk när hon sammanförs med två andra barn i sitt eget hem??? Det är inga problem hemma med en kompis. Det är inga problem på skolan med flera kompisar. Jag fattar inte. Men en sak vet jag och det är att jag blir vansinnig. Att höra henne vråla konstant i flera timmar gör att jag får lust att dra en silvertejpsrulle runt skallen på henne och slänga in henne i en garderob. Så nu blir det samma visa igen. Hon får bara ta hem en kompis i taget, punkt slut. Och då får både hon och alla andra tycka att jag är dum, men jag orkar inte, och speciellt inte när Balle kommer sen. Så.

För övrigt en bra helg! Klart i vardagsrum och sovrum (fattas lite taklist bara), nu går vi in på badrummet i veckan och det kommer ju faktiskt gå fort! Äntligen, äntligen börjar det kännas som ett hem =) vi sa det båda två när vi ställde in sängen i sovrummet i lördags, det kändes precis som när man är nyinflyttad! Man går omkring och kollar på väggar som varit trasiga och som det har stuckit fram isolering ur och grejer i snart tre år, men som nu är sååå fina och så flinar man bara...att det gör så mycket! Igår lyckades vi få ihop hela Familjen här hemma igen på kvällen, det börjar bli vanligare och vanligare =) det är inte så att vi anstränger oss heller, utan en och en trillar in bara och så är vi helt plötsligt kompletta igen, haha! Och nu har man inte ens en vecka kvar av sitt 20+-liv....huh. Tror ju inte jag kommer vakna så hemskt förändrad på söndag faktiskt, men lite lite sorgligt är det =) jag är iaf glad att jag inte befinner mig i något mittemellanland som många gör, man kanske är arbetslös, inte vet vad man vill bli, inte trivs där man bor och inte har uppnått saker som man hade velat uppnå. Jag har allt jag vill ha (ok, lite mer pengar hade varit kul men det går ändå =) ), och trivs med i stort sett tamigfan allt! Så hoppet över 30-årsstrecket kommer gå ganska mjukt och balanserat ändå, det är jag säker på! Så för att avrunda ska jag gå och ställa mig i köket som en äkta 50-talshemmafru och göra mat, utfodra barn och baka lite, haha! Tragiskt....

Satanshelvetsjävlaskitbögsbilar!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Inom loppet av en och en halv månad har två bilar rasat för oss. Audin dog ju på väg in till stan här för ett tag sen. Kamremmen gick visst, vilket innebär att motorn kan ha rasat, men den kan också ha klarat sig. Inge har inte ens lyft på motorhuven så det blir ju spännande att se. Idag skar Passaten ihop för mig, 500 meter från besiktningen som jag var på väg till. Motorn finns det inget hopp för, det är en ny ("ny") som gäller, vilket kommer gå på allt från 6 000 spänn och uppåt. Kan inte ens sälja den för att få ihop pengar att fräscha till Audin ordentligt. Som tur är har man ju snälla svärisar, så får åka svärfars Caddy så länge. På väg hem från Bönan med den lägger torkarna av. Så med andra ord har jag nu en bil med två säten i, går jättebra när man snart har två ungar, som man bara kan köra om det inte regnar. Och ungefär 500 meter hemifrån kör bilen framför mig över en ekorre som tumlar omkring och hamnar på vägrenen. Jag klarar inte av att bara åka förbi utan stannar förstås...den lilla stackarn lever men det rinner blod ur nosen och han andas förtvivlat och tittar på mig med stora svarta ögon. Så jag får leta reda på ett någorlunda tungt verktyg i bilen och slå ihjäl den för att den ska slippa lida något mer. Det kändes ju hemskt skoj och när jag kom hem var jag alldeles nerstänkt med blod och jag kände bara att nu är det bra. Bra.

Jahapp, what's new? Har varit hemma en vecka nu. Otäckt lätt att vänja sig vid =) fast jag måste ju inflika att semester har det inte varit! Har hållt på här hemma varenda och vareviga dag, många timmar, men uj vad fint det blir faktiskt! Vi har fått upp lister i i stort sett hela huset, och målat och tapeter är på g och ja...det känns jätteskönt!! Det är ju en del jobb men om man räknar ihop effektiva timmar så är det inte så farligt ändå. Att bara hinna bli klar inne innan Balle kommer betyder väldigt mycket, jag fixar inte att ha en bebis bland halvfärdiga väggar och verktyg. Sen är det ju utsidan kvar då, men....ja =) man kan inte få allt!

Sista april blev lugnt och städar får man säga =D blev hemma med Fia och Matte bara, grillade ungefär 12 kg kött, korvar och hamburgare och sen satt vi vid kasen och filosoferade. Och resten av helgen...ja. Huset. Det här blev ju ett kul blogginlägg! Har inte gjort nåt trevligt förutom smörgåstårta hos tant Fis i söndags då =) nu räknas hon väl officiellt som vuxen, fast...jaaa....hrrrm. På torsdag ska iaf jag och Nasse på nån dansshow på Teatern som Ackes håller i, ska bli skitsköj! Både hon och jag älskar ju att kolla på dans, och Inge frågade jag inte ens, det är roligare att gå själv med Nasse =) sen ska jag ju till läkaren då också och få datum, börjar bli rejält nervös. Det är ju läskigt ju! Och Inge tycker jag är nördig, ska han säga som slipper allt med sprutor och förvärkar och uppsprättad mage och det ena med det tredje...men men. Jag kan ju inte ångra mig nu direkt.

Jaja, jag återkommer en dag när jag har något att skriva, för det här blev mest bara tråkigt. Ska jaga två ungar med piska nu en stund. Hej hej!

Jo....det känns inte så annorlunda idag jämfört med igår. Men det är annorlunda. Jag är ledig nu. Hemskt ledig. Lite läskigt, lite skönt och mest konstigt! Men det var på tiden faktiskt...de senaste dagarna jag har jobbat har det känts som jag har haft en fotboll av betong i magen å släpat runt på. Det är konstigt, ibland kan det kännas nästan tomt i magen, men så bökar han till lite och då väger han helt plötsligt 30 kg. Ingen logik! Fick en kartong Toblerone och några gravidtidningar av chefen igår kväll också så jag skulle ha nåt att göra nu =D har bläddrat lite i tidningarna, har inte läst någon sån föut, och jag måste ju säga att de är ganska...nischade! Men det ska dom ju vara förstås, hähä...men iaf. Det går fort att bläddra igenom =)

Idag har jag beställt en stor smaskig gräddtårta som jag ska åka upp på jobbet med iaf och säga lite hej då =) fast jag ska ju hänga där hela maj iaf så hej då blir det ju inte på riktigt. Måste äta många bullar så jag orkar bli snittad =D den sjätte har jag iaf fått läkartid för snittplanering så då vet vi sen när bebis kommer! Känns ju lite skumt det också, alla andra väntar och funderar, en annan har ett datum och ett klockslag nästan till och med! Tar ju bort lite av charmen, men fördelarna överväger ju helt klart. Sen var det ju namnfrågan då som vi inte kommer nånstans med...så hjälp gärna till. Jag gillar ju Elias...men läste igår att det var det andra mest populära killnamnet nu, så då förlorade det en hel del glans. Men då tänkte jag mig Elian istället? Är det fint elle?

Har iaf sett den absolut värsta skräckis jag kan tänka mig. Paranormal activity, ni har säkert hört talas om den och ja...se den. Även fast jag blev så jävla rädd så är jag glad att jag såg den, på något vis går jag igång på att bli sådär skrämd. Och så här i efterhand så är det lite coolt att till och med Lorden, som jag nog aldrig har sett rädd en enda gång under våra 10 år tillsammans, faktiskt blev....rädd. Vi såg den i fredags och i lördags tog han upp filmen när vi satt och käkade och han erkände, det hade isat i hans skelett lika mycket som i mitt =) Fia däremot säger att jag har förstört hennes liv genom att låna ut den till henne =D men hon kommer nog över det en vacker dag!! Men nu har jag inte tid å sitta här faktiskt....ska leta upp en bilstol att köpa, sen handla, hämta på fritids, äta tåta och hem och laga mat till en bunt med folk och baka har jag lovat också...crap.

My God. Nasse har skaffat pojkvän.

Vi stod och fixade våfflor idag och pratade om det ena och det andra och helt plötsligt blev hon jätteflamsig. Jag märkte att det var något hon ville säga så jag började fråga lite och hon bara fnittrade och fnittrade =) så efter några vändor gick det upp ett ljus för mig och jag frågade om hon hade blivit ihop med någon, ungen blir knallröd i fejjan, säger nej och börjar gapskratta! Men rätt fort så erkände hon, och ja, haha...vad ska man säga liksom? Efter någon minut säger hon iaf "Gud vad skönt att du kom på det för jag var så nervös för att berätta!" Frågade varför förstås och hon var ju lite rädd att jag skulle skratta och retas med henne... =D skratta gjorde jag faktiskt, men jag försökte vara vuxen, och retas har jag inte gjort! Det var det första jag sa åt Inge när han kom hem för han är ju expert på att trampa på fel tår, man kommer ju liksom ihåg själv första killen man hade, det var ju superpinsamt om ens föräldrar skulle få reda på det.Men som tur är pratar hon lite mer än vad jag gjorde =) så nu fick jag veta att det skulle bli disco/pyjamasparty hemma hos en av tjejerna snart, och då skulle alla pojkvänner med och de skulle sova skavfötters med varann men man skulle sova bredvid sin kille...hmm!!! Jag vet inte hur jag ska ställa mig till detta...går lite för snabbt! Emilia är fortfarande min bebis liksom. Nu ska hon sova med sin pojkvän. Nätack.

Jäääh! Jag har jobbat min sista helg på jävligt länge! =D det kändes som det var sista gången jag knallade ut från jobbet igår kväll, men det var det såklart inte. Ska ju snart dit igen. Men på en vardag. Inte på en helg på en överskådlig tid framöver. Jag tror jag är vuxen.

Vi kom iväg till Stöckholm iaf. Snorig Nasse och trött morsa och skitväder men dit kom vi och inte gjorde jag många knop medan hon var hos faster. Vi kollade på film och bara degade, på lördagen blev det en sväng på stan, var och käkade och när vi satt där tittade vi i tyst samförstånd på varann och nickade bara; "Ja, vi åker hem och kollar på film istället!". =) det blev därefter en väldigt mysig och trevlig dag på söndagen på Skansen i strålande sol bland lemurer, jättespindlar och smygrunkande apor. Ja, haha, dom har mantelbabianer där. Dessa förtjusande djur med gigantiska rosa arslen bor tillsammans kaske 20 damer med 3 karlar vad jag såg. Och medans damerna far omkring och tar hand om ungar och hämtar käk och plockar hanarna i pälsen så sitter karlarna där och smårunkar lite =D ja, och äter en banan då. Och glor lite på oss idioter som står på andra sidan rutan och skrattar. Och sen drar dom en runk. Förtjusande!

Veckan som har gått har jag mest spenderat på jobbet eller tvärsjuk i sängen. Åkte ju på Nasses förkylning förstås i måndags, och efter jobbet på onsdagen landade jag bara hemma och låg och frossade i sängen tills det var dags att åka och jobba på fredag eftermiddag igen. Har aldrig haft så fantastiskt ont i halsen förr! Trodde faktiskt jag hade halsfluss, men det gick över så icke...som Anna sa, jag har inget vidare flyt nu vad gäller sjukdomar. Det här är tredje gången efter nyår som jag är redigt förkyld, räcker bra nu. Men jag kanske bara laddar inför ett år av total friskhet, vem vet =) börjar få lite lätt nervositetsvibbar inför framtiden nu. Det är ju typ ja...inte så många veckor kvar. Och ingenting är klart nu heller. Tänk om bebis får för sig att komma tidigare? Skulle inte förvåna mig så fet som jag har blitt nu och såna monsterförvärkar som jag har haft nu. Inte för att det skulle bli någon katastrof på nåt vis men ändå. Känner mig en aning oförberedd faktiskt! När jag satt på toa här en natt så slog det mig att om typ en och en halv månad när jag går tillbaka till sängen på natten så kommer det ligga en liten grej där. Som luktar gott och är allmänt söt, och som även kommer skrika mig i örat ibland. Vad gör man då?! Märkligt. Det är nog bäst jag åker till IKEA i helgen iaf, så det finns nåt att ha i grejens säng och så =)

Och för er som inte märkt det så har vi landssorg i Hamrånge, eller iaf på Nissjövägen. Peter Steele fick ju för sig att gå hädan i förra veckan. Han får man nog säga var mitt kliv och min pärleport in i gothvärlden och dessutom skulle jag ligga med han innan jag dog hade jag tänkt. Blir dåligt med det nu och han och hans röst kommer vara djupt saknad av miljoner fans världen över.
♥

Nu ska jag ta med mig min apelsinjuice ut och försöka njuta av solen en stund, ja om någon timme iaf. Håller just nu på och läser Marilyn Mansons självbiografi Den långa vägen ut ur helvetet och fast jag bara är halvvägs så skulle jag vilja rekommendera den för allmänheten, kanske inte bara för dem som gillar honom och hans musik. Det finns nog inte många smutsigare och mer störda människor men boken är faktiskt välskriven och mycket underhållande! Som han själv säger, det skulle vara dödsstraff på snatteri, för är man så jävla dum så man åker fast för snatteri då förtjänar man iallafall att dö. Haha!

Jaha, då blev hon sjuk den lilla fröken...vi ska åka till Stockis imorrn bitti så jag ska injicera henne full med Alvedon tänkte jag och låtsas som ingenting =) nä, men jag hoppas febern släpper så vi kan åka. Fastrar och morbröder får ta lite droppande snor och hostattacker isf =D fick skarva på jobbet idag eftersom Lorden var tvungen å jobba lite längre än 2, så jag får börja 4 till halv 11, det blir en najs dag det!

För övrigt....ja? Inget nytt i Hedesunda, väntar och väntar. Behöver jag skriva att det äter en inifrån? Man vill mycket, men kan göra inget. Magen växer som jag vet inte vad, idag är den helt gigantisk tycker jag...nu är det faktiskt svårt och riktigt tungt att jobba, samtidigt som jag trivs så himla bra och vill jobba. Tar ju en kvart å ta sig uppför trappan till omklädningsrummet efter ett eftermiddagspass, men jag vägrar gå hem redan. Baltasar börjar nog också ha åsikter om sin miljö, riktiga kickar får man inte så många längre utan det är mest bök och stök. Men det betyder inte att han ligger stilla iaf! Sover kanske effektivt mellan 4 och 5 timmar per natt nu, så för tillfället känner jag mig faktiskt befogad att vara trött och få sova på dagen också =) faktum är att då håller han sig i skinnet, så två timmars sömn på dagen är som typ sex timmars nattsömn. Sen slår det en då och då att om inte ens 2 månader så är det slut på sömn över huvud taget för ett antal år framöver...huvva. Jag som tycker så mycket om att blunda. Och jag som tycker så mycket om att äta, det går inte heller så bra. Man får ju äta lite och ofta men det är jag inte så duktig på utan vill vräka i mig som vanligt, men det tar ju stutt liksom. Håhå...hinner inte skriva nåt mer nu, Nasse har plockat fram fem pussel och tre spel som vi tydligen ska dona med nu =) ha det gott alla friends and foes!

Då var man all alone. Ensam. Abandoned. Imorse drog resten av hushållet till fjällen och jag blev kvar eftersom jag ska jobba i helgen. Brukar ju som sagt gilla att vara ensam men inte riktigt nu för tiden. Ändå har jag lyckats fördriva den här dagen ganska bra, storsanering av köket har det blivit och efter en jättepizza, två Cola, en Magnum Hazelnut och "Prinsessa" känns det rätt ok ändå =) men nu vet jag inte vad jag ska gö. Slå på en till film eller gå och lägg sig? Kan inte sova hur som helst så! Imorrn har jag en till ledig dag och känner mig bara allmänt förvirrad av det. Förut var det aldrig särskilt svårt att fylla på med aktiviteter på en ledig dag men nu för tiden är det en helt annan sak. Har det med vinet att göra? =)

Blir påskafton i Hedesunda iaf, dom åker ingenstans eftersom pappa fortfarande inte är pigg. Hade ju på ett sätt känts bättre om dom hade åkt, nåt ägg hade jag alltid hittat i nån kyl, men nu blev det så. Och ja....lika tomt som det är i mitt huvud blir det i bloggen idag. Jag ska spjälka upp morrondagen istället tror jag så det blir nåt vettigt gjort. Sov sött.

En enda röra av saker

Min älskade pappa åkte in på sjukhuset i söndags. Han har haft ett hjärta som har gått ojämnt och hugg i det, och tydligen hade det blivit värre under helgen. Efter prover och ditten och datten visade det sig att inget var fel på hjärtat, det är stressrelaterat. Men det spelar ingen roll; världen stannar. Totalt. Man hinner bli så rädd när man får höra det och rädslan biter sig fast som den elakaste av elaka. Mycket i sin omgivning kan man påverka på iallafall något sätt, men inför sånt här står man helt maktlös, och jag blir helt handfallen. Det finns liksom inte på min karta att något kan hända nu, och nej...det får inte.

För övrigt har vi haft en väldigt bra helg. I fredags tog vi ledigt alla tre och åkte till Borlänge och badade hela dan, och det var inte bara att bada kan jag säga...det är fem trappor upp till Magic Eye, och vi åkte väl den ungefär 300 gånger. Lägg en fet mage på det och lite foglossning så kanske ni förstår hur fräsch jag var i skelettet efter det där =) men kul hade vi!! Stupade i säng när vi kom hem fter att ha lämnat Nasse i Bönan, sen upp kl 8 för en heldag med James och Jennie och deras polare. Vi började i Mackmyra med turridning på islandshästar, kändes lite märkligt såklart att rida på led och dessutom betala för att rida, haha! Men jag blev väldigt positivt överraskad att det gick så bra, Ville kan jag ju inte rida längre för jag får så ont i magen, men det gick jättebra med kaggen att tölta på dom här småfjärtarna, de har ju ett helt annat steg. Sen vidare till Alborgen, där vi egentligen har kunnat vara mycket längre, hade riktigt skoj! Hem och duscha en snabbis, sen var det mat och häng hemma hos J och J. Och vilken mat...först fick vi hummersoppa med en laxbiff i botten och grillad röding ovanpå. Till varmrätt fylld kycklingfilé med rotsaker tror jag det var och en choklad- och chilisås, och desserten...Baileyspannacotta med citronsorbet och färska frukter. Det knullade så mycket i munnen så man ville aldrig det skulle ta slut. Söndagen tillbringade vi till största delen i sängen och soffan och det var hemskt, hemskt trevligt. På tjocken som man är var jag tvungen att göra gräddtårta på kvällen och för andra gången på väldigt kort tid var hela Familjen här och snaskade =) Inge var grinig, Lisa fes och Gustav var bakfull, dvs allt var som vanligt! Sen dess har det bara jobbats här...Inge har fått något ryck igen, väldigt trevligt måste jag säga! Köket är nu officiellt klart med lister och alltihopa, det enda somm är kvar är målning av panelen men det kommer vi göra någon gång om ett år eller så, känns inte så viktigt just nu. Ikväll när jag kom hem var det gipsat i vardagsrummet så snart så har vi tapeter och färg även där. Kommer göra sån himla skillnad! Sen är det Baltasars rum då som är prio ett men det kommer ju också gå fort bara man kommer igång. Är bara flytt av fönster, färg, tapet och lister så är det klart. "Bara" säger jag som inte gör ett skit =) men nä, nu måste jag hopp i säng, behöver sova mina 14 timmar för det här dygnet så jag kan stå rakt imorrn också...kom ihåg att ta hand om de dina. Imorrn kan det vara för sent.

Jag vet inte vad jag ska skriva om mig själv idag! Jag är vimsig i vanliga fall, så är det ju...lilla Bauman har påpekat att jag nog har gravidhjärna, och ja, jag förstår nu vad det innebär. Har lyckats blanda ihop veckorna på schemat och trodde att jag var ledig på fredag och jobbade imorrn, men det var tvärtom. Så blev lite panik då vi tagit ledigt från skolan och allt för att åka till Maserbadet över dan och ha lite trevligt allehop...hur jävla svårt ska det vara att läsa ett 4-veckorsschema? Jag skäms. Men som tur är har man väldigt hyggliga arbetskompisar som alltid ställer upp och byter och donar, det är jag så tacksam för! Så det blir fredagsmys ändå =)

Idag har jag tittat på två galna barn som har sprungit runt här och dropkickat och pucklat på varann....jag tycker ändå det är skönt att det är lite såna lekar med vissa kompisar, för med andra blir det väldigt mycket åt andra hållet, det ska bytas till klänningar så fort man kommer hem och fixa hååååret och lyssna på Eeeeerik och låsa in sig på toa och hångla med pojkvännerna (i det här fallet en stor rosa Barbapappa)....omväxling förnöjer. Så ja, jag uppmuntrar väl i viss mening min dotter att slå sina kompisar, men hellre det än att sitta och måla naglar en hel dag =D nu måste jag nog gå och kräkas lite eftersom jag har klämt i mig ett halvt vitkålshuvud. Fan.

Barn. Endast ett barn kommer på tanken att ringa klockan 8 på en söndagmorron och påpeka att nu har hon minsann väntat länge, kan hon få komma och leka nu?

Jag fick en parkeringsbot idag. Jävla hagga. Hon påstår på lappen att jag har ställt mig i en lastzon. Det stod ingen jävla skylt om någon jävla lastzon där. Och det som är ännu mer jävligt är att jag var borta i max 3 minuter från bilen, och nog fan hann kärringjäveln dit under tiden. Det blev en jävligt dyr nässpray kan jag lova. Sist jag fick en bot kostade det 300 spänn att ställa sig fel...men den här, den här hon tyckte att jag hade 700 spänn över. Hagga.

Utöver det så har jag nog lite krypande ångest över att jag har bränt galet med pengar idag. Det var inte någon hejdlös shopping som annars brukar vara fallet, utan det var saker som skulle och behövdes handlas men ändå...VISA-kortet är fortfarande varmt i skrivande stund. Var och beställde den där jäkla barnvagnen idag, och det blev ingen Nitro City och ingen City Cross heller, utan en Edge, exakt samma modell som vi hade till Nasse. Jag kommer ihåg att jag var väldigt nöjd med den då, och egentligen så är jag väl nöjd med att det blev en sån nu också, men...den är betydligt större och klumpigare än de andra två, och det är framförallt det som inte gör mig 100 % nöjd. Men det finns ju en anledning till att de andra två vagnarnas namn innehåller ordet City och inte har lufthjul, och det är ju för att de är gjorda för folk som bor i stan och tänker dra sin vagn i stan. Vi bor inte i stan. Vi bor på en knagglig grusväg. Så det var det det föll på, plus att ingen av de andra har det vändbara handtaget som Edgen har som är jävligt bra. Sen får man väl vänja sig med att ha lite fetare vagn än alla andra! Dessutom med ett fetare pris kan jag säga. 8 500 spänn går kalaset på, men det skulle man väl ha tänkt på innan man särade på benen =)

Ja hursomhelst, beställde vagnen iaf och då får man ju lägga en handpenning på en tusenlapp. Sen var jag och Nasse på stan och handlade grejer till henne, det var stövlar och gympaskor eftersom allt är för litet, och lite nya kläder också, samma sak där. Letade överdragsbyxor, enda stället som hade var PoP och där kostade de 600 spänn....fick vara. Sen ner till Friskis och betala terminskort för henne, och eftersom vi omöjligt skulle hinna hem och äta blev det MAX för hela högen. Avslutade med att åka till Maxi och storhandla för nästan 2 000 spänn...så köp inga aktier i Nordea idag. Blev så trött när jag skulle åka så jag var tvungen att köpa den största glasstruten jag kunde hitta så sen har jag bara legat i soffan och vridit mig i magknip =) duktig sådär! Nu ska jag in och shoppa vidare på hm.com och se om jag kan hitta några jävla regnkläder nån gång, sen är det jobbhelg och tur är väl det så jag inte hinner bränna några mer stålars...ny vecka, nya bekymmer! Pis and love

Töntigt om kärlek

Jag har en dröm som brukar återkomma då och då. Jag tror ganska många människor har såna drömmar, ibland är det mardrömmar, ibland bra drömmar, men gemensamt är att de upprepar sig eller följer i varandra. Det här är iaf en kort dröm eller vad man ska säga, och det händer ju inget särskilt i den, utan det är mycket mer känslan i den som har fått den att stanna kvar i mitt huvud. I drömmen vaknar jag upp i sängen i en stuga någonstans på västkusten, för jag vet, utan att se det, att det är solvarma klippor alldeles utanför dörren...ett fönster är öppet och det hänger långa vita gardiner i fönstret som sakta rör sig i vinden. Det är tidigt, tidigt en sommarmorron och jag hör måsar avlägset tillsammans med havets ljud. Bredvid mig ligger någon (i det här fallet Inge =) ) och sover och jag kryper närmare och bara ligger där och luktar och lyssnar, det är lite kallt i luften men sådär underbart varmt under täcket. Och det töntigaste av allt är att, även om den inte hörs, så ackompanjeras hela den här drömmen av inte bara en utan två låtar.

Så börjar livet här till slut, vi gråter det som var förut
Så somnar vi så tätt ihop, att dagen vaknar alltför fort
För en himmel som jag nått, och för allt det som jag nu förstått
Ska hjärtat slå ett slag för var förlorad dag

Tommy Nilsson är inte direkt min favoritartist. Och jag brukar inte citera svenska låtar från 1994. Men det är såhär min reprisdröm ser ut och den ger mig faktiskt rysningar varje gång =)

Så sagolikt det är, att se morgondimman lätta
När mörkret sakta flyr, och att se hur dagen åter gryr
En kylig morgon bris, sakta sveper genom rummet
Jag kryper tätt intill, lycklig för att du finns till

Gammal & grå

Jaha, då var det dags att vara lite sjuk igen då! Känns om någon har fyllt mina lungor med badskum, det bara löddrar när jag hostar, och så kryddat med lite feber då. Jag trodde inte jag skulle bli sjuk nu när det var en vecka sen Inge var, men johooooo...klart man ska ha. Och jag hatar verkligen att ringa och sjukanmäla mig, men vad fan ska man göra? Jag vet att jag inte orkar hasa runt med feber, speciellt inte nu med ett antal extra kilon att släpa på, men iaf, får ågren av det. Undrar vilken stackare som får jobba extra och om jag sätter dom i skiten och så...suck.

Pratade iaf med mi brotha idag =) jag är så dålig på att höra av mig så det är tur att han gör det iaf!! Stackarn skulle bli ensam över påsk eftersom Johanna drar till Thailand i helgen den jäkeln =) jag är inte ett dugg avundsjuk, märk väl! Så han undrade om vi ville komma ner och det vill jag ju mer än allt, men självklart har jag min öppningshelg över påsk...jag kan ju alltid kolla runt lite om någon vill byta, men antagligen får jag inte ens göra det, alla behövs väl extra osv då. Hade ju iaf tänkt åka ner med Nasse någon helg framöver så det hade ju passat perfekt jueh! Men ja, jag ska kolla lite iaf, kanske kanske ett mirakel kan ske! Har redan börjat prata midsommar också, verkar bli här i år, och även någon eventuell liten fest i september för mig och Micke =) får nog brygga på lite kaffe i maj ändå, men nån fest blir det ju som sagt inte då.

Ja, för övrigt inte mycket nytt...klev knappt utanför dörren igår, hade kompisar till Emilia här hela dagen så passade på att baka och få bakat =) sen behövde jag bara sätta en pizzadeg på eftermiddan så kom hela Familjen och lagade den och åt av den, en riktigt traditionell söndag med andra ord. Började känna av febern och hostan redan igår kväll så idag har jag gjort ännu mindre om det nu är möjligt. Har avverkat en halv Marian Keyes och ätit sammanlagt 8 bullar...ja, 8 stycken. Och jag skäms knappt. Men jag är inte särskilt bullsugen nu faktiskt. Noterade även idag att mina tuttar är tröttare än dom någonsin har varit, och jag fasar verkligen för hur de ska se ut om ett halvår...jag kommer faktiskt ihåg när det fanns en tid som jag kunde gå i linne utan bh, det var inte så många år sen som man kan tro! Så Inge får nog ligga i lite med jobb här framöver så farbror doktorn kan flytta tillbaka dom jävlarna där dom satt en gång i tiden. Men för övrigt inga bristningar och hyfsat stabilt humör så jag är nog rätt lycklig ändå =) dessutom har jag nog världens bästa karl, även om jag ville sparka av honom smalbenet idag. När han var sjuk förra veckan fick jag göra allt, och det gjorde jag jättegärna. Nu när jag är sjuk så fick jag iaf laga mat, bada Nasse och natta henne, medan han låg i soffan...sen sa han "du älskar mig så mycket så du är alldeles förblindad av kärlek du". Och det värsta är väl att han har rätt.

Oh, nu är jag trött, sådär sköööönt trött som man bara är ibland...håller på och lagar lite filégryta till oss och Emilias klasskompis familj, sen blir det nog inte mycket mer än soffan, ikväll också!! =) ett jämnformat liv har man nu. Idag vaknade jag upp till nybakta scones och te, och det är ju inte varje dag! Karln hade fått slag tror jag =) fast han påpekade att det inte var något jag skulle vänja mig vid utan att det var en engångsföreteelse. Vi får väl se, det kan vara så att han kommer få gå längre än så för att slippa ett gråtande hormonmonster vid frukostbordet! Efter det åkte jag och Nasse på Barnens Vasalopp på Skidstavallen, hon tog sig runt 1,7:an medans jag satt i solen och bara söööög i mig av värmen. Sen blev det stallet en sväng med lite kaffe, men ingen mer ridning för min del =( jag var och red i torsdags, och helt plötsligt får jag jätteont av det, fattar inte vad det är som gör ont men så var det. Hela högra sidan av magen och ner i ljumsken gjorde jätteont efter bara 5 minuters skritt, och sen höll det i sig hela dagen och på natten fick jag ungefär som förvärkar under flera timmar, och bara på högra sidan...man måste väl lyssna på kroppen antar jag, men det känns verkligen jättefånigt att sluta rida redan nu, jag menar jag har ju tagit det så lugnt! Och eftersom jag inte ska rida på åtminstone 2 månader efter snittet innebär det att jag inte kommer rida på 5 månader nu =( det känns verkligen surt! Jag kommer nog prova att rida nån gång till iaf för att se om det bara var den där gången, men ja...fuck!

Fick iaf havandeskapspenning beviljat, så det känns skönt! Utan krångel också, man undrar ju om det var fredag eftermiddag och after work på g på Försäkringskassan när dom tog mitt beslut =) så tiden springer verkligen iväg och jag ska bara jobba några veckor till ju! Typ 6 eller nåt....Pia sa att när jag går hem så räknar dom med att det ska finnas nybakat i stallet varje dag så jag får väl helt enkelt bara finna ett nytt kall här framöver. Kommer bli master of sockercakes innan maj är slut. Ska det bli någon hasselback här så måste jag nog dock pallra mig tillbaka till köket nu....rösta på nån bra ikväll nu för det kommer inte jag göra! =)

Oh my God!

Vi har gått från Alaska till mellersta Europa på bara något dygn! Fan vad härligt det var att kliva ut från jobbet idag och vattnet nästan forsade ner från taket i eftermiddagssolen =D +7 grader. Va?! När var det det sist? Jag tror min depression bara tog sitt pick och pack och drog idag. Och det tackar vi för!

Men här hemma ligger ett lik istället och stånkar och stönar. Inge är sjuk. Och för den som aldrig umgåtts med en sjuk karl så kan jag säga att det är på allvar, riktigt allvar. Den sista stunden är kommen många gånger på ett dygn och ämligare än så här kan nog ingen vara. Men han är ganska söt när han är så här, och framförallt så är han inte så värst tjatig =) och lilla Nasse...som jag hade såna problem med för bara någon månad sen, hon är helt underbar, det är som att vända på en hand. Hon hjälper till och donar, helt självmant, och idag tar hon hand om pappa och svarar i hans telefon om någon ringer och hämtar Alvedon och diskar och ritar teckningar så han ska bli glad. Ungen är så underbar så man vill bara frysa de här ögonblicken som är nu och spara dom i en liten burk, för jag antar att det kommer komma andra tider åtminstone någon gång i framtiden. En vacker dag kommer hon bli tonåring, det är ju ofrånkomligt. Men fram tills dess så njuter vi av såna här tider =)

Jaha, hade inte så mycket mer å säga idag....ser fram emot en hel ledig dag innan det blir jobb igen. Måste använda telefonen lite ikväll också eftersom jag har varit komplett osocial hela helgen, inget ovanligt iofs men kanske vore trevligt med någon form av kontakt med omvärlden =) ska bara ta och dra ett spännband runt magen först så kanske det blir lugnt därinne, håller på att bli vansinnig, Baltasar använder mina inälvor som step-bräda just nu och det är inte särskilt uppskattat. Trodde det skulle hoppa ut en fot genom muffen nyss när jag satt på toa, så lugn och go är han! Och just det! Jag har äntligen hittat ett namn, fick det av Lucy och det är tydligen inne i Polen nu; Franschjek (??) fast det uttalas Franek. Coolt va? =) låter ju som värsta maffiabossen!

Ibland är det lite läskigt hur andras misstag kan få en att se väldigt klart på sig själv. Jag är tydligen en sån där som behöver få slag i huvudet titt som tätt för att fatta saker, för att komma ihåg och för att leva upp. Det är ju ingen positiv egenskap, men det är väl bra att jag vet om den iaf.

Idag är det väldigt soligt och fint ute. Så då kan man ju undra varför jag sitter här. Och det har jag inget bra svar på. Inge och Emilia åkte iväg imorse och skulle ut med fyrhjulingen och grilla lite, jag ska jobba på em och sa tack, men nej tack. Helt negativt sådär. Jag borde ha ringt Pia och lånat Ville och följt med ut och solat och ätit burre och galopperat i gnistrande snö, men det gjorde jag inte och jag vet inte riktigt varför. Minst en dag i veckan deppar jag ihop helt, det har varit lite för mycket så nu känner jag, men vad gör man åt det? Det beror mycket på Hugo, och det beror mycket på att det känns tungt med kaggen. Men ingetdera kan jag göra särskilt mycket åt, så egentligen borde jag bara ta och rycka upp mig. Så.

Pratade med en kär gammal vän idag om familjekriser i allmänhet och en i synnerhet...är väldigt glad att det är såpass lugnt i min familj som det faktiskt är nuförtiden. När man var yngre trodde man att ens egen familj var den värsta i hela världshistorien, men är det nåt jag har lärt mig på gamla dagar så är det att jag har en väldigt bra familj. Alla håller ihop (för det mesta) och även om vi är olika så respekterar och accepterar man varandra. Kanske är lättare i en såpass liten släkt som jag har iofs, har ju aldrig bott i en stor...kanske man skulle anlägga en själv för att se? Skaffa en 10-12 ungar liksom =) nä.

Sportlovet blev iaf mysigt trots uteblivna fjäll. Onsdagen fick vi inte mycket gjort, var iväg till Hemlingby en sväng och red ponny och bakade, men Nasse vägrade vara med i skidloppet så det blev inte så mycket mer! I torsdags gick vi på "Till Vildingarnas land" som var en väldigt konstig film...suggestiv är ett ord som dyker upp i mitt huvud. Den var varken charmig eller spännande, jag hade väntat mig ett fantasyäventyr, men långt ifrån. Så nja...se den inte. Alice i Underlandet får bli nästa projekt! Sen gick vi och käkade och Nasse gick på prova-på-gympa på Friskis och tyckte faktiskt det var jättekul =D så det tänker vi fortsätta på. Igår åkte vi till luftkuddelandet tillsammans med resten av Gävles ungar tror jag, jävlar vad med folk! Men båda kidsen tröttnade ganska fort av någon anledning, det kan nog bli för mycket även för ett barn =) men vi var kvar 2 timmar iaf sen åkte vi bara hem och lagade lite mat åt Kenta och Emma. På kvällen blev det en sväng till Köpis med Lisa och hon imponerade stort på mig med sin mycket effektiva shoppingteknik =D en annan tar ju ungefär 2 timmar på sig för att köpa en tröja. Den här kvinnan shoppade en hel outfit med jeans, tröja, kofta, smycken, nya underkläder och cider på knappa 40 minuter. Det kallar jag...ja. Jag har inte ord för det ens. En dag så kanske jag kan lära mig också, tänk vad glad Lorden skulle bli =) nä, nu är det dags å hoppa i duschen en sväng och dra iväg till Hakke och göra mina 8 timmar. Vändskift blev det också så bara hem och sova och upp med tuppen imorrn bitti, men det är faktiskt rätt skönt det. Får se vad ryggen säger bara =/ hej och hå så länge!